Just nu känner jag ångest... eller åtminstone tror jag det är det.
Ni vet, den där "Mitt liv går ingenstans och jag kan inte göra något åt det"- och "Jag är så jävla trött på att det aldrig händer någonting"-känslan.
Jag gillar inte den. Det hjälper dessutom inte att jag sitter i ett asvarmt rum, klockan kvart i fyra på natten och att jag har ont i halsen. Det hjälper inte heller att Adam har åkt utomlands, så det går åt helvete med taktiksnacken. och high-fivesen. och peppheten. Vad fan ska man göra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar